Reggio Emilias filosofi

Är du intresserad av vad Reggio Emilias filosofi står för? Klicka här!

Vad är Reggio Emilias filosofi?

Reggio Emilia är en provins i norra Italien, där huvudorten heter Reggio nellÉmilia. Filosofin, Reggio Emilia, startades upp i de första kommunala förskolorna utav en man, Loris Malaguzzi för ca 60 år sedan, som då också blev chef över dessa förskolor.

”Barn är som guldgruvor och det är vi som ska få guldet att glimma!” / Loris Malaguzzi

 

Pedagogisk idé

En bärande idé i pedagogiken är att utveckla barnets alla uttrycksmöjligheter. Att barn har hundra språk är ett vedertaget förhållningssätt. Den grundläggande tanken är att alla barn föds kompetenta. Filosofin utgår från det enskilda barnet, dess tankar och värld. Många kallar Reggio Emilias filosofi för ”lyssnandets pedagogik”, det betyder att pedagogerna lyssnar till barnets frågor, föreställningar, lösningar.

Vi pedagoger går bakom stöttande, inte framför och visar vägen.

Vi hjälper barnet att utveckla fler språk än det verbala (hundra språk). Till detta tillhör bland annat den skapande delen; färg, form, drama, musik. Det krävs alltid noggrann presentation av materialet och att barnet får prova på ofta och utforska tills de känner att de behärskar materialet och kan gå vidare och utvecklas i det.

 

 Miljön som ”den tredje pedagogen”

I Reggio Emilias filosofi pratar man om tre pedagoger;

Pedagogen – stöttar barnet i bakgrunden.

Barngruppen – hjälper varandra i kunskapssökandet.

Miljön – föränderlig och stimulerande.

Miljön och material bör vara utformade så att de inte begränsar barnets vilja att uttrycka sig. Pedagogen ska inte värdera eller påverka på vilket sätt barnet vill eller ska ha möjlighet till att uttrycka sig. Därför används lekmaterial som oftast inte är färdiga. Exempelvis dockor, bilar och pussel är väldigt givna hur man använder dem och därför bör barnet också få utforska andra typer av material som öppnar möjligheten att vrida och vända på sin fantasi.

Ofta använder man kreativt material så som byggmaterial, återvunna saker, rör, naturmaterial. Man talar om intelligent material, något som skapar en problemlösande situation. Man strävar efter att använda kontra-material; mjukt – hårt, digitalt – analogt, vått – torrt m.m. Att skapa mindre rum och vrår i större rum är också vanligt. Varför är miljön så viktig? Man tror att barnet bäst skapar mening och förståelse genom en miljö som stöder barnets behov till variation, erfarenheter, idéer och uttryckssätt.

Vi bestämmer hur rummet ska se ut – men rummen bestämmer också till/åt oss.

  • Vad och var leker/möts barnen?

  • Vilka material används inte?

  • Vad pratar barnen om? (vuxna och barn)

  • Vad gör mig nyfiken?                                                              Ann Åberg – ”Lyssnadets pedagogik

     

Det är inte bara inomhusmiljön som är viktig, utomhusmiljön bör ha samma krav och tankesätt. Även utomhus är pedagogen medforskande i ett utforskande arbetssätt tillsammans med barnet. Det behöver inte vara stor skillnad mellan inomhus och utomhusmiljön. Det man kan göra inne kan man också göra ute. Skapande verksamhet kan med fördel ske på båda ställen.

Barnets lekfulla förundran tas till vara genom att pedagogen ser sig själv som medforskande i livets alla delar som är nya för barnet. Pedagogen bör helst inte ge färdiga svar på frågor, utan istället finnas med som ett stöd för barnet och hjälpa barnet förstå hur hen kan lära sig förstå det som det funderar på. Skapande, observation och dokumentation har stor betydelse i verksamheten. Barnet ses som rikt, kompetent och nyfiket.

 

 Projekterande arbetssätt

I Reggio Emilia arbetar man projektinriktat för att barnet ska få chans att fördjupa sig i ett utforskande arbetssätt. Projekten skapas bland annat utifrån ett lyssnande på barnet och de har inget färdigt slutmål eftersom det öppna utforskande förhållningssättet gör att ingen kan veta på förhand vilken väg barnen och pedagogerna, och deras omgivning, kommer att ta i ett projekt.

Man arbetar ämnesövergripande, vilket ställer stora krav på pedagogerna att kunna se på vilka olika sätt vi arbetar med matematik, språk, teknik eller naturvetenskap. Ofta arbetar traditionella förskolor med ett ämne åt gången, men med Reggio Emilias filosofi tror man på en helhet och en allsidighet som inte går att dela upp i olika ämnen utan alla ämnen vävs under projektet ihop med varandra. Genom ett arbete med matematiska termer ges barnet samtidigt möjlighet att utveckla ett verbalt språk och ordförråd.

Många projekt ger barnet, förskolorna och den omgivande staden möjlighet att möta varandra. Projektet kan vara mycket kort eller löpa över ett eller flera år. Som exempel får barnet i Reggio Emilia utforska en plats och därmed en plats identitet, eller vetenskapliga fenomen som anses svåra men spännande, som till exempel ljus.

Filosofin stöder också ett pedagogiskt arbetssätt som bygger på en stark tro på människans möjligheter, en djup respekt för barnet samt en övertygelse om att alla barn föds med en stark inneboende drivkraft att utforska världen. Utforskande och delaktighet är ord som bäst sammanfattar verksamheten.

En pedagogik som förnyas och utvecklas, med barnens behov som utgångspunkt och i takt med det moderna samhällets snabba förändring. Därför står inte Reggio Emilia för ett fixt pedagogiskt program utan bygger på att inspireras av grundtankarna och filosofin för att utveckla dem i sitt eget sammanhang, utifrån sina egna förutsättningar.

 

Hur kan vi förena Reggio Emilias filosofi med Norlandias pedagogiska koncept?

Det finns mycket likheter mellan filosofin och konceptet. Detta betyder att det blir naturligt för oss att sammanlänka dessa två.

Precis som Reggio Emilias alla grundtankar så finns liknande tankar i Norlandias värdegrund CARE (Kompetenta – Ambitiösa – Respektfulla – Energiska). Där står beskrivet om kompetenta pedagoger som ger barnet engagemang och där förskolan blir en viktig arena för lärande, nyfikenhet, utforskande och skaparglädje.

Vi ska arbeta mot innovation och lösningsfokus, barnet ska utmanas att bli sitt bästa jag, utifrån sitt enskilda behov och resurser. Vi ska möta barnet med respekt, empati och bekräftelse. Genom vår tro på att energi föder arbetsglädje, där pedagoger är engagerade, kreativa och lekfulla, möter barnet en stark tro på allas lika värde och att alla är unika.

”Det barnet klarar med hjälp idag, klarar det själv i morgon” (Pedagogiska koncept, 2015:6). Även i konceptet beskrivs barnet som kompetent och fullt av förmågor och där barnet har en aktiv roll i sitt eget lärande.

Den pedagogiska miljön lyfts även här fram som ”den tredje pedagogen”. Den beskrivs som en miljö där barnet kan vara kompetent. En trygg och säker miljö som utmanar och lockar barnet till utforskande och lustfyllt lärande.

Förutom alla dessa likheter så slår Norlandia ett extra slag för kvalitet. Detta uppnås genom gott ledarskap, barnets bästa i fokus och en vilja att utvecklas. Detta uppnås också genom engagerade och närvarande pedagoger som också fokuserar på goda samarbeten mellan barn och föräldrar.

Att låta hela det pedagogiska arbetet genomsyras av ledorden nya upptäckter varje dag ger möjligheten till livslång lust till lek och lärande. Detta i sin tur ger möjligheten att uppnå de tankar och idéer som både Reggio Emilias filosofi och Norlandias pedagogiska konceptet står för.

 

Pedagogisk dokumentation

Ett arbetsverktyg sedan 1945 som också det kommer från Reggio Emilias förskolor.

  • Utgår från vad barnet kan och gör, inte från vad barnet ännu inte kan eller gör.

  • Den tar vara på barnets idéer och intressen.

  • Den visar lärandeprocesser hos både barn och pedagoger.

  • Ett verktyg för att utveckla förskolans verksamhet och göra det möjligt att förändra.

  • Försöka se och förstå vad som pågår i verksamheten – utan bestämd ram av förväntningar och normer.

  • ”Lyssna in” det som pågår bland barnen och synliggöra det genom att dokumentera det.

  • Fotografera, filma och anteckna det barnet säger och gör. Lyssna noga och iaktta det som händer och däri fånga barnets lärprocesser och strategier.

  • Respektera de barn som inte vill vara med på foto och film. Välj istället att dokumentera skriftigt.

  • Inte bara vuxna som dokumenterar! Barnen är delaktiga i processen och att resonera kring det som samlas in.

  • Vad upplever barnet som viktigast?

  • Vad tycker barnet att man har missat i dokumentationen?

  • Vad vill de pröva nästa gång?

  • Det är just diskussionerna och dialogerna som gör en dokumentation till en pedagogisk dokumentation.

     

Norlandias pedagogiska koncept står också för att skapa förutsättningar för barns delaktighet och inflytande genom samtal och reflektioner. Detta för att få syn på verksamheten utifrån barnets perspektiv. Även de demokratiska tankarna om goda, blivande samhälls- och världsmedborgare präglas av både Reggio Emilias filosofi och de pedagogiska konceptet. Likaså att barnet ska utvecklas i en social och kulturell gemenskap.

 

 

 ”Barnet har hundra språk,

Hundra händer, hundra sätt att tänka

Leka och att tala på, hundra, alltid hundra

sätt att lyssna, att förundras och att tycka om

Hundra lustar att sjunga och förstå, hundra världar att drömma fram.

Ett barn har hundra språk – men berövas nittionio”.

 

 

                                                              Loris Malaguzzi, grundare av Reggio Emilias filosofi

 

 

Litteraturlista;

 

www.reggioemilia.se

Åberg. A, Lyssnandets pedagogik

https://sv.wikipedia.org/wiki/Reggio_Emilia-pedagogik

Norlandias pedagogiska koncept, 2015